måndag 26 juli 2010

Amsterdamski

I dag var Jenny in på Anne Franks hus/museum. Medan blev Klara misstagen för att vara en hora. En man kom fram till henne och frågade "How much?". Klara trodde att han menade entrén till museét och hon svarade 8,5 euro. Mannen bara kollade på henne och gick därifrån. Vad han menade med "How much?" får vi aldrig veta.

I dag har vi traskat runt i den del som inte representerar det syndiga Amsterdam (droger, sex och jävligt mycket med godsaker). Vi gick längsmed kanaler, på soliga gator och satt och drack kaffe/thé på ett mysigt fik. Ganska fin kontrast till det innersta Amsterdam.

Just nu sörplas det smått på Heineken (enligt Klara piss och vatten) och snart ska vi ut.

Tot ziens!

fredag 23 juli 2010

Hej knekt på australienska

Sista kvällen hemma hos australiensarna spenderades med vår Lucky Leprechaun-kortlek (vi köpte den på Färjan mot Dublin). Klara hade leprechaunen på sin sida och vann pokerturneringen.
Därefter lärde vi vår vän Hej knekt, vilket vi såklart var tvungna att översätta. Reglerna är väl i princip desamma, förutom några små ändringar:

10 - "RAH!" (som James Hetfield)
Knekt - "Hi Jack!" med handen i honnör
Dam - "G'day Dame!"
Kung - En redig honnör
Ess - Slå på kortet och sjung "THE ACE OF SPADES!"

Vi har nu sussat gott och ska förbereda oss inför dagens resande. Det blir återigen färja (den sista nu dock) mot Calais, där vi spenderar natten eftersom rutten London - Amsterdam blir för lång. Vi beger oss sedan i morgon mot Amsterdam för att spendera tre dagar där.

torsdag 22 juli 2010

London calling

Sedan sist har vi hunnit åka ännu en färja (snabbfärja denna gång dock!) och anlända hemma hos vår vän Ben i London. Vi träffade Ben på vårt hostel i Florens, och han erbjöd oss att bo här medan vi är i London. Gött!, tänkte vi, då vi slipper betala hostelboende samt träffa hans trevliga rumskamrater. Först strosade vi runt i Camden och på marknaden där. Det blev lite shoppande av väskor, och nya kläder att ha på till kvällen. Vi var ut och käkade gott och drack öl på en pub här i Clapham där de bor. Det blev glass till efterrätt och vi var faktiskt i säng innan tolv. Rätt skönt med sovmorgon, trots 20 ungar som skrek utanför fönstret samt små ekorrar som smög runt bland soporna nedanför.
När vi klev upp gjorde mästerkocken Ben toast med stekt ägg och bacon. Lyx!

I dag är det lite oklart vad som händer. Vi funtar på antingen 3D-bio (Toy Story 3), eller att hänga med de andra då de ska försöka komma in gratis på Sepultura som spelar i London. Vi får se helt enkelt!

måndag 19 juli 2010

Streets of Dublin

God morgon kära vänner.

Efter nätter av alldeles för lite sömn har de två kringresande nu sovit i ca 11 timmar. Utvilade och alerta ska vi i dag strosa Dublins gator fram, i lite halvmulet väder. Känns rätt skönt faktiskt, då tidigare städer varit riktiga svettbad.
Efter att vi har sett Trinity College och lite annat turistigt ska vi ta DART-tågen ut mot kusten och besöka lite småbyar här och var. Ska bli riktigt mysigt!

Gårdagen blev lugn. Vi gick till Guiness bryggeri och tog oss en rundtur för 15 euro. I slutet av rundturen hamnade man längst upp i byggnaden, i vad som kallas Gravity Bar. Där fick man en gratis Guiness. Jenny, som dock var lite seg och illamående sedan gårdagens eskapader, tackade nej och tog en liten cola istället.
Vi vandrade sedan tillbaka till hostelet och mötte upp med en vän vi träffade här i lördags. Det blev mest lugnt, lite skitsnack och sedan lite inköp av godis. Klara och Jenny kollade sedan på Clerks 2 och gick sedan och sussade sött.

Vi har hittat vårt mathak här, ett asiatiskt place med riktigt god mat. Hej då bröd med skinka och hej riktig mat!
Vi har med jämna mellanrum räknat ut vår budget för att se hur mycket vi kan göra av med varje dag, och i nuläget ser det bra ut. Känns skönt att slippa snåla.

Well, gotta go!

söndag 18 juli 2010

Vitlök är ingen lök?

Sen senaste inlägget har vi kommit en bra bit på vår resa. För några dagar sen satte vi oss på vårt nattåg till Paris från Florens. På tåget träffade vi ett par trevliga amerikanskor som bjöd på vin. En så kallad sängfösare. När vi kom fram på morgonen till Paris så åkte vi till vårt "hotell" i norra Paris. Det var rätt så slitet och inte så bra service, men det var någonstans som man kunde lägga av sig packning och tvätta av sig.

Förmiddagen spenderades med att strosa runt i Paris och kolla på Notre Dame och Eiffeltornet. Eftermiddagen spenderades med att dra till Disneyland med Jennys vän Nathali och Patrik. Det fungerade så fiffigt att eftersom Nathali jobbar på Disneyland så får hon ta med tre vänner in på Disneyland vid två tillfällen. Vi fick alltså gå in på Disneyland och åka hur mycket vi ville helt gratis.
Det åktes bland annat Rock n´Rollercoaster, som var riktigt värd. Det var helt svart hela åkturen förutom en massa blinkande ljus tillsammans med rock. Om det är någon som har åkt Kanonen på Liseberg så förstår man ungefär hur banan såg ut.

Efter dagen på Disneyland så var Klara och Jenny väldigt trötta och skulle bege sig till sina sovplatser i norra Paris. Men trots trötthet så var det riktigt läskigt. Det var väldigt få personer på tunnelbanan, och rätt skumma typer. Vårt stopp var det sista på en linje och det gick runt folk ute på gatan som skrek och var allmänt obehagliga. När vi halvkutat fram till dörren till hotellet så var det ett par sekunders panik när vi trodde det var låst, men som tur för våra liv så kom vi in. Vi sov inte ens särskilt bra där, sängen kändes fuktig och det var något i huset som pep hela natten.

När vi nästa dag skulle ta oss till tåget mot ett pitstop i London så var vi halvdöda av trötthet. Efter lite krångel med vart färjeterminalen var i Calais (vi kutade genom halva staden) så var vi hemma hos Klaras faster i London. Där blev vi omhändertagna och fick mat, tvätta kläder och husrum. Nästa dag hade det gjorts i ordning matpaket till oss med mackor, muffins och frukt. Yum!

Som sagt så var bara London ett pitstop. Vårt riktiga mål från Paris var Dublin. Det var betydligt lättare med färjan mellan Holyhead och Dublin, och vips var vi här.
Vi såg inte så mycket av staden igår när vi kom, men vi åt riktigt god thaimat som nog måste vart bland det starkaste Klara ätit. Det hanns även med ett besök på puben. Förra gången Klara var här så hittade hon till en metal-pub i Dublin som var riktigt trevlig. Dit hittade vi igen.
Det var riktigt skråligt på ovanvåningen så undervåningen blev var vi höll oss. Vi träffade på ett gäng irländare som vi spenderade kvällen med, diskuterandes in till det sista. En kille vid namn Joshua ville starkt hävda att vitlök inte är en lök, och att tomat en frukt.
Det var en i gänget som påminde om den tjocka killen i filmer som ständigt pratar om sex. Han var riktigt dryg och vi gav honom onda ögat. Han försvann vid ett antal tillfällen men studsade likväl tillbaka för att dryga sig lite mer.

I dag är vi utslagna och ligger på hostelet och bara försöker piggna till. Konstigt nog tål vi mindre alkohol när vi är utomlands, what's up with that?
När vi blivit piggare ska vi turista runt i Dublin. Uppdaterar vid tillfälle. Cheerio then!

onsdag 14 juli 2010

Florens, mitt vackra Florens ~

Efter att ha lyxat runt på Caselfusano drog vi in till Rom och slöade i solen ett antal timmar. Åt pasta och kollade på italienskdubbat Ghost Whisperer. Tåget mot Florens gick fort, ca 1½ timme. Landskapen vi såg längs med vägen var obeskrivligt vackra. Höga berg och djupa dalar, vinodlingar i bergen och vacker grönska. Väl framme blev det lite chill och dusch, för att sedan socialisera ute på hostelets terrass. Det blev en mix av australiensare, svenskar, danskar, amerikanare och en siciliansk maffiakille (misstänker vi). Han var hemskt förtegen om den beryktade maffian.
Det bjöds på Jack Daniels och sedan blev det en tripp på staden för inköp av öl och pizza. Middagen åts på random stentrappa. Det diskuterades Iran, James Hetfield (SYDNEEEY), döden och konserter. Vi hade turen att träffa på en ypperligt trevlig man som vi nu ska sova hos i London. Score! Avboka hostel och få mer pengar, träffa roligt folk.

I dag har vi beskådat Florens från Piazza di Michelangelo, en höjd varifrån man kan se hela staden. Vi gick tillsammans med två brittiska tjejer vi träffat på hostelet. Där satt en grym gitarrist som plinkade på Starlight med Muse, The Final Countdown av Europe och Roxette. Vi var generösa med både sång, dricks och applåder. Efter gick vi ner på staden för att käka italienskt (pasta, what else?) och gå på marknad.
Nu sneakar vi gratis Internet trots att vi har checkat ut. Tihi. I kväll blir det nattåg (med sovvagn, mycket vikigt) mot Paris. En resa som tar ca 12 timmar. Puff.

Au revoir!

måndag 12 juli 2010

Country Club Castelfusano

Det är namnet på var vi nu befinner oss. Vi blev rätt förvånade över hur stort stället är. Då vi anlände tog receptionisten Manuel med oss i golfbilen för en rundtur i området. Här finns bland annat två olika pooler, två restauranger, supermarket, tennisplaner och en helskotta massa bungalows. Ja, vi bor i bungalows! Supermysigt.

Just nu sitter Jenny och försöker återhämta sig från gårdagen medan Klara fortfarande sussar sött. Efter lite vin begav vi oss till "The chillout area" vilket nu hade blivit "Party out area". Det blev några öl till och dansande till dåliga remixer av kända låtar, samt en hel del tysk dansmusik.

Liten follow-up från gårdagen! Vi sov på ett hostel nära Roma Termini, och begav oss kring 9-10 på morgonen ut för att se allt vad som finns att se. Efter att ha sett Pantheon, Colosseum, Forum Romanum, Spanska trappan och en massa mer, samt traskat i stekande sol och ätit gelato (Italiens glass är så jävla superior!) begav vi oss cirka 7 timmar senare åter mot Termini för att åka ut till denna relaxort. Känns skönt att efter mycket bärande och korta vistelser på varje plats spendera ett par dagar här och bara ta det lugnt.

I dag vankas maximalt stekande kring poolen. I kylen ligger ännu en vinflaska, så vi får se vad kvällen har att bjuda på.

Cividiamo!

söndag 11 juli 2010

Korkvin

Befinner oss nu i utkanten av Rom på ett slags lyxigt campingområde. Efter ett missöde med korköppnaren fick vi hugga ur kork. Klaras hade madskills för detta och lyckades nästan få ett helt korkfritt vin. Vin + saxy saxguy kan aldrig gå fel. Ciao belli!

http://www.youtube.com/watch?v=ZVuWhHtQGHc

lördag 10 juli 2010

Ännu ett inlägg om Mamma-Padova.

När jag och Jenny traskade runt i Padova idag så bestämde vi oss efter ett tag för att vi behövde äta. Men ingenting var öppet (tydligen är affärerna stängda i Italien mellan 12 och 17). Så vi traskade tillbaka till Mamma-Padova som gjorde i ordning pasta med tryffel, en god sallad, currymackor och chokladkex till efterätt. Mums!
Hon vill inte ha några pengar för det, men vi tänkte ge henne en liten avskedslapp sen där vi gömt lite pengar inuti. hihi.

Padovamammans frukost!

Nu har vi ätit frukost hos mamma-Padova och vi kände att det behövdes en uppdatering. Vi kommer ner till köket och hälsas av en mysig tant och ett dukat bord. Det bjöds på färska croissants och muffins, yoghurt och flingor, nutella och Jenny valde även till italienskt kaffe. Hittils är detta det bästa målet mat vi har inmundigat. När vi börjat äta (läs vräka i oss) frukosten så satte mamma-Padova på lugn musik i bakgrunden som gjorde det hela ännu bättre.

Nu har vi även frågat om vi kan få lagra våra väskor här under dagen när vi chillar i Padova, vilket vi fick. Så nu bär det av för en dag med lugn och ro i en mysig stad.

Berlin, Venedig, Padova

Hej! Guten tag, kanske. Eller mest passande nu, buon giorno!

Resan Uddevalla - GBG - Köpenhamn - Berlin gick bra. Tröttheten efter minimalt med sömn satt i och Jenny somnade nog minst fem gånger på vägen ner. Väl nere i Berlin möttes vi av horder med germaner som var utsmyckade med den tyska flaggan om kinderna och hade öl i bakfickan. Vi började fundera på om tyskarna bara är ett oerhört stolt land, då vi kom på att det ju faktiskt är fotbolls-VM i farten. Vi promenerade till Industriepalast, vårt hostel för natten, där våra namn tydligen inte fanns inskrivna. Efter en del om och men lyckades vi få vårt rum. Vi gick och lade oss med tyskarna vrålandes nere på gatan. Jenny vaknade mitt i natten av att tre korthåriga figurer gjort entré och skulle även de sova i vårt rum. "Jaha, pojkar" tänkte hon, och somnade om.
Morgonen därpå upptäckte hon dock att ett par flickögon låg och tittade på henne i sängen mittemot... Kanske lite väl intensivt.
Vi gjorde oss redo och gick för att äta LIDL-frukost på en trappa i solljuset. Destinationen var sedan Checkpoint Charlie, där vi vandrade omkring med massvis av andra turister, Vi bestämde oss sedan för att ligga och mysa i en park, intagandes vad som numera blivit daglig föda: Bröd och korvigt pålägg. Billigt är bra.

Det var sedan dags att ta tåget från Berlin till München, vidare München - Villach. Vi kan nu fastslå att tyska och österrikiska tåg inte är att lita på. 45 minuters försening i Salzburg och även när vi skulle vidare från Villach till Venedig. Däremot var tåget i Villach snällt nog att invänta skaran som skulle med tåget till Venedig. Snälltåg!
I vår vagn satt vi med en tysk som mycket och gärna ville imponera med sina svenskakunskaper, och med två asiater som stereotypiskt nog satt där med sina pottfrillor, brillor och högt mumsandes satt och kollade på gameplay från StarCraft 2.

Väl framme i Venedig var det gassande sol och tusentals med turister. Staden var väldigt vacker och som ni vet speciell. Mycket av transporten är baserad på vattnet och det var så mysigt att se de små båtarna guppa omkring i kanalerna. Vi hade tänkt åka gondol, men tyvärr är våra plånböcker lite för små för att vi skulle ha råd med detta.
Då vi traskat omkring i stekande sol och bland turister hela dagen var vi trötta och bestämde oss för att bege oss mot Padova för att chilla. I går höll den 24-timmar långa tågstrejken på och detta drabbade rutten vi tänkt ta till Padova. Vi blev således tvungna att ställa oss i Fast-Ticket-kön och köpa nya biljetter. Efter en del krångel satt vi sedan på tåget mot fridfulla Padova. En grillad kyckling senare på en gräsplätt med skrikande fåglar var det dags att leta upp vårt B&B. På kartan såg det enkelt ut att hitta så vi traskade nedför gatan med namn via Lungargine de Piovego. Till vår förvåning tog numren slut vid 7 och vår destination var 51. Vi kliade oss i huvudet och försökte hitta men det var som att resten av gatan sprängts bort. Till slut frågade vi efter vägledning av ett antal italienare vilket inte ledde till mer än bortslösad tid och ett raggningsförsök.
Till slut, efter att ha letat oss genom Padovas djungel, hittade vi "gatan" som bestod av en grusväg vilken slingrade sig bort från staden. Här inne möttes vi av Padovamamman Valeria som erbjöd oss saft och dubbelsäng med air condition. Vi är nu nyvakna och man kan säga att vi sovit gott!

Planerna för dagen är ännu lite ovissa, men i slutet av dagen beger vi oss mot Rom där vi ska stanna i tre dagar, varav två vi ska spendera på Country Club Castellano, med pool och lyx. To be continued!

Övrigt:

Det är något med Jenny och Europa som inte riktigt stämmer överrens. Krämpor Jenny hittills drabbats av: Smärre feber och förkylning, solexem över hela kroppen, samt ett uppsvullet Quasimodo-ögonlock.

Vi har gått minst två mil om dagen med tung packning, så förvänta er muskelberg när vi kommer hem!

Har upptäckt att vi inte kan infoga bilder då kamerasladd inte blev inkluderad i packningen. Slarvigt! Ni får helt enkelt hålla er till vi kommer hem.

tisdag 6 juli 2010

Sista minuten-fix

Uddevalla. Efter lite björnbärspaj är Jenny tillbaka på benen efter en lång, seg resa (efter en natt av nervöst vankande av och an. "Har jag glömt något?!") Klara och Jenny sitter i allra sista minuten och bokar sträckor och hostels som ännu inte blivit bokade. Packlistor checkas av och väskor dubbelkollas.
Halv sju går tåget från GBG i morgon och vi måste således åka från Uddevalla senast fem på morgonen. Tufft, men sådant är livet som tågluffare!