Berlin, Venedig, Padova

Hej! Guten tag, kanske. Eller mest passande nu, buon giorno!

Resan Uddevalla - GBG - Köpenhamn - Berlin gick bra. Tröttheten efter minimalt med sömn satt i och Jenny somnade nog minst fem gånger på vägen ner. Väl nere i Berlin möttes vi av horder med germaner som var utsmyckade med den tyska flaggan om kinderna och hade öl i bakfickan. Vi började fundera på om tyskarna bara är ett oerhört stolt land, då vi kom på att det ju faktiskt är fotbolls-VM i farten. Vi promenerade till Industriepalast, vårt hostel för natten, där våra namn tydligen inte fanns inskrivna. Efter en del om och men lyckades vi få vårt rum. Vi gick och lade oss med tyskarna vrålandes nere på gatan. Jenny vaknade mitt i natten av att tre korthåriga figurer gjort entré och skulle även de sova i vårt rum. "Jaha, pojkar" tänkte hon, och somnade om.
Morgonen därpå upptäckte hon dock att ett par flickögon låg och tittade på henne i sängen mittemot... Kanske lite väl intensivt.
Vi gjorde oss redo och gick för att äta LIDL-frukost på en trappa i solljuset. Destinationen var sedan Checkpoint Charlie, där vi vandrade omkring med massvis av andra turister, Vi bestämde oss sedan för att ligga och mysa i en park, intagandes vad som numera blivit daglig föda: Bröd och korvigt pålägg. Billigt är bra.

Det var sedan dags att ta tåget från Berlin till München, vidare München - Villach. Vi kan nu fastslå att tyska och österrikiska tåg inte är att lita på. 45 minuters försening i Salzburg och även när vi skulle vidare från Villach till Venedig. Däremot var tåget i Villach snällt nog att invänta skaran som skulle med tåget till Venedig. Snälltåg!
I vår vagn satt vi med en tysk som mycket och gärna ville imponera med sina svenskakunskaper, och med två asiater som stereotypiskt nog satt där med sina pottfrillor, brillor och högt mumsandes satt och kollade på gameplay från StarCraft 2.

Väl framme i Venedig var det gassande sol och tusentals med turister. Staden var väldigt vacker och som ni vet speciell. Mycket av transporten är baserad på vattnet och det var så mysigt att se de små båtarna guppa omkring i kanalerna. Vi hade tänkt åka gondol, men tyvärr är våra plånböcker lite för små för att vi skulle ha råd med detta.
Då vi traskat omkring i stekande sol och bland turister hela dagen var vi trötta och bestämde oss för att bege oss mot Padova för att chilla. I går höll den 24-timmar långa tågstrejken på och detta drabbade rutten vi tänkt ta till Padova. Vi blev således tvungna att ställa oss i Fast-Ticket-kön och köpa nya biljetter. Efter en del krångel satt vi sedan på tåget mot fridfulla Padova. En grillad kyckling senare på en gräsplätt med skrikande fåglar var det dags att leta upp vårt B&B. På kartan såg det enkelt ut att hitta så vi traskade nedför gatan med namn via Lungargine de Piovego. Till vår förvåning tog numren slut vid 7 och vår destination var 51. Vi kliade oss i huvudet och försökte hitta men det var som att resten av gatan sprängts bort. Till slut frågade vi efter vägledning av ett antal italienare vilket inte ledde till mer än bortslösad tid och ett raggningsförsök.
Till slut, efter att ha letat oss genom Padovas djungel, hittade vi "gatan" som bestod av en grusväg vilken slingrade sig bort från staden. Här inne möttes vi av Padovamamman Valeria som erbjöd oss saft och dubbelsäng med air condition. Vi är nu nyvakna och man kan säga att vi sovit gott!

Planerna för dagen är ännu lite ovissa, men i slutet av dagen beger vi oss mot Rom där vi ska stanna i tre dagar, varav två vi ska spendera på Country Club Castellano, med pool och lyx. To be continued!

Övrigt:

Det är något med Jenny och Europa som inte riktigt stämmer överrens. Krämpor Jenny hittills drabbats av: Smärre feber och förkylning, solexem över hela kroppen, samt ett uppsvullet Quasimodo-ögonlock.

Vi har gått minst två mil om dagen med tung packning, så förvänta er muskelberg när vi kommer hem!

Har upptäckt att vi inte kan infoga bilder då kamerasladd inte blev inkluderad i packningen. Slarvigt! Ni får helt enkelt hålla er till vi kommer hem.